AL-QAIDA’S FÖRSTA ATTACK I SVERIGE
För nån vecka sen när jag varit på märkesmagasinet i Malmö så skulle jag följa en tjej en bit på vägen, men efter vi kommit en 2-3 kvarter så upptäckte vi en bil som i kallt blod försökt mörda en oskyldig lyktstolpe.
Först misstänkte jag att det kunde ju vara en olyckshändelse, men efter att jag gick närmare bilen för att undersöka så upptäckte jag något ytterst suspekt i framsätet på bilen. Det var en kommunique från självaste Usama bin laden till alla rätttrogna i Sverige. Men varför anfalla lyktstolpar? Det är ett mysterium, men efter att ha tänkt på det lite så kom jag att tänkapå ett rykte att skanska har fått ett kontrakt att bygga gatulyktstolpar i bagdad. Och självklart vill inte Al-Qaida detta för dom kan ju inte lägga ut sina gatubomber i fullt ljus från nån lyktstolpe. Jag tror detta är första varningsignalen och att skanskas högre uppsatta tjänstemän bör taga detta på största allvar.
Och när jag sen läste aftonbladet när jag kom hem så tänkte jag direkt: Va var det jag sa?!? Sverige är Al Qaidas nästa mål! Enligt AB så är ÖIS utsatt för en terrorattack, frågan är väl bara vad örgryte gjort för att irritera Usama bin laden. Är det kanske den kände svenska wannabe islamisten Abu Usama El Swede som gjort sitt första dåd? Och det helt enkelt blev så att han utföre det på hemmaplan för att soc inte ville bekosta en resa til Iraq för han. Man kan ju undra hur den socansökan såg ut:
Jag ansöka flygbiljett Tikrit Iraq för döda många infidel insh allah!. Min mamma intyga jag har ingen haft inkomst 3 månader jag inte kan bekosta min jihad själv.
Svar från Socialnämnden i Hisingen: AVSLAG – Du måste inkomma med jobbsökarlista för att vi ska kunna bevilja din ansökan.
Efter den här uppskakande händelsen så fortsatte vi til gågatan för att insupa lite gatukultur och där stöter vi på en del musikanter som man brukar göra. En är av den vanliga karaktären som man brukar se lite överallt video management, video solution, video streaming
Men en annan snubbe blev jag lite smått chockad av att se där, inte bara därför att han spelade jävligt bra utan därför att han även är en metadonpatient. Men för att ge lite inside skaller så är han jävligt skum. Det är ingen som sett han ute i missbruket och enligt en vän till mig som satt med han på avgiftningen innan han kom in på metadonprogrammet så hade han bara rökt brass tidigare. Detta verkar ytterst skumt. Har han kontakter inom socialstyrelsen som kan pressa på för han ska få en plats i programme? Tar han upp en plats för en person som verkligen behöver det bättre än han? För ska jag vara helt ärlig så har jag ALDRIG sett han i missbruket, och ingen av mina polare heller. Och Malmö är inte så stor stad att inte nån i programmet skulle känna till han. Om det är nån som känner till den här snubben så skulle jag vara ytterst nyfiken vad det är för typ.
video management, video solution, video streaming
Så efter vi stått och kollat in den här snubben lite så fortsätter vi upp längst gågatan och stöter på lite plitsvin som jag filmer en stund bara för att störa dom lite, och efter det kommer nån snut som jag försöker höra vad dom tycker om fildelning. Men inte heller dom var speciellt roliga.
video management, video solution, video streaming [kaltura-widget wid="j64mjvj528" width="260" height="252" addpermission="2" editpermission="2" /]Och tyvärr så blev dom inte ens irriterade
Efter det här så drog vi upp till gustav och stötte på en luffare som heter Martin som blivit robbad på 1000kr av en snubbe me knogjärn som heter D för nån vecka sen. Och nyfiken som man e så ville man höra historien från han. Speciellt eftersom Martin är en mytoman som man alltid kan skratta åt när han kommer med massa idiotiska påfund. Men samtidigt är han jävligt snäll och jag fattar inte hur D kunde robba han på 1000 spänn. Martin är ju bara en stackars uteliggare som får sjukpension, ska han råna nån kan han ju gå på nån som kan försvara sig.
video management, video solution, video streaming
Inledningen
För att förklara varför det varit så lång tid sen jag skrev på bloggen så får jag nog ta det från början. För snart 3 veckor sen så råkade jag komma över ett hundrapaket imovane från min granne (ett benzoliknande preparat som inte syns på pisseprov) och et tog mig nog inte många sekunder förrän min missbrukar personlighet sa: ” Ta hit dom för faaaan!” Och med det så började hela karusellen, självklart så äter jag ju inte 100 imovane själv utan jag sålde och dela ut en hel del bland mina sk ”vänner” i metadonprogrammet i Malmö. Och som följd fick det ju att allt fler började gå där snurringare och snurringare. Till mitt försvar vill jag väl säga att det är inte jag som infört imovane där utan det är en välkänd syns-inte-på-pisset drog som alla där använder i mer eller mindre utsträckning. Men skillnaden nu var väl att allt fler fick reda på det och utan att peka ut nån så har väl en hel del känslor över att det finns en del golråttor i programmet som skyddar sina egna återfall genom att berätta på andra.
Början till undergången.
Så för två veckor sen kom det som en blixt från klar himmel att det skulle tas imovane prover från en hel del misstänkta personer på mottagning 2 (tror det blev en 20st dom testa). Genast när jag fick höra beskedet så gick det en kall kår längst min ryggrad då jag bara 5 minuter innan hade stoppat i mig 4 imovane. Och inte nog med det utan jag hae strulat lite med imovane hit o dit under dom senaste veckorna.
Varför gör man då detta kan man undra… Det är en fråga som antagligen är lika svår att besvara som guds existens. När jag börja imovane programmet för 4-5 månader sen så var jag så otroligt lycklig över att slippa livet som jag levde då. Men efter ett par veckors umgänge med gamla barndomskamrater som också gick på programmet (vilka tog imovane dagligen) så var det bara en tidsfråga innan dom illsmakande små tabletterna trilla ner även i min mage.
Benzo har alltid varit en svaghet för mig. Inte direkt av den anledningen som man kanske kan tro, dvs att jag måste bli hög till alla pris. Utan just att benso har den effektet att man kan koppla bort allt som man inte trivs med i sitt liv. Saker som t.ex. att man känner sig ensam, man har inga vänner (inga bra vänner iaf), ingen flickvän, ingen vettig sysselsättning som man tycker är rolig.. osv osv. Listan kan göras hur lång som helst.
Vandrande i dödsrikets dal
När jag lämnat blodprovet på imovane testet så viste jag självklart att det var kört, men ändå så försökte jag hålla skenet uppe att allting nog skulle bli bra. Men det var bara en fasad, i samma sekund hon satta nålen i min arm så visste jag att både heroin och benzo kommer att flöda i denna kropp innan veckan är slut. Och mycket riktigt tog det inte mer än 5 dagar innan jag hade bestämmt mig för att ta båda drogerna. Det började först med den ena dagen att jag tog 5 iktorivil (vilket jag inbillade mig att jag inte kände av) och därför senare tog även 7 st 10mgs stesolid (vilket är det absolut mest korkade man kan ta då det upptäckas i ungefär 8 veckor). Bara ett sånt beslut är väl ett tecken på att min hjärna redan hade skitet totalt i vad jag gör och låtit mig sköta mitt återfall bäst fan jag vill.
Men den här dagens utflykt var ju naturligtvis inte tillräckligt, så dagen efter så fixade jag tillsammans med T.K 1 g heroin och 10 iktorivil. Efter att ha skjutit i mig detta så kände jag mig fortfarande inte nöjd, jag undrar om nånting mindre än en överdos hade gjort mig nöjd.
Början på slutet
Den tredje dagen av mitt återfall så erkände jag för min terapeut på mottagning 2 vad som hänt och jag måste väl säga att hon var mycket förstående och stödjande. Men även när jag satt där och lyssnade så visste jag att mitt återfall ännu inte var slut. Direkt efter mitt samtal där skulle jag ut till min vän V.M och ta ytterligare 3 stesolid (som jag hade i fickan) och 1 gram heroin. Efter att ha suttit hemma hos honom och knarkat så kom jag på den lysande idéen att jag ju fick mitt socialbidrag idag så därför drog vi till banken och tog ut 1500 kr och köpte 1.5 heroin till. Efter att detta också hade skjutits in i mina vener utan någon märkvärd effekt mer än kanske 10 minuter så bestämmde jag mig för att dra mig hemåt. Det är just detta så är det lömska med metadon och heroin, metadonet blockerar heroinet så pass att man inte känner nåt mer än 5-10 minuter. Men ändå så jagar man den första känslan man fick av heroin fast man vet att man aldrig kommer att uppnå den, speciellt inte på metadon.
video management, video solution, video streaming
Efterspelet
Jag vet inte om denna upplevelse/helvetet varit ett nerköp eller ett uppvaknade för mig. Jag har slösat 2500kr på dom här tre dagarna på något helt meningslöst men samtidigt så har jag fått ett nästan religöst uppvaknade mot vad jag måste göra. Jag har helt klart kommit fram till att Malmös mottagning är definitivt inte bra för mig. Jag har rent för många komis från droglivet där, aktiva kompisar. Och även om jag kan stå emot som jag gjorde dom första 3 månaderna i programmet så klarar jag det inte för alltid. Därför hoppas jag att min överflyttning till Trelleborgs klinik kommer att ske så snabbt som möjligt.
Den enda positiva grejen som jag tog med mig från dom här dagarna är väl att drogerna gav mig absolut inte det jag trodde dom skulle ge mig. Och jag hoppas bara att jag kan hålla det färskt i minnet.
Hädanefter ska jag koncentrera mig på vad som är bra för mig i det lång loppet, inte falla för idiotiska infall som jag innerst inne vet bara leder till skit. I såna här tillfällen kan jag se de goda i 12stegs program men tyvärr så ser jag också allt det idiotiska i dom. Dom goda bitarna i 12stegs program kan kan ju få så enkelt som genom ett förhållande och inte fan behöver man gå med i en sekt för det. Jag tror den bästa lösningen för mig är att sätta mig på bussen och återvända så sällan som möjligt till Malmö, dom säger att geografiska flykter sällan hjälper man i mitt fall undrar jag om det inte an vara till en viss hjälp.
Och nu till lite nyheter från sveriges största blaska
Att folket i robinson bölar hit o dit efter deras matbrist är ibland (läs oftast) rent patetiskt, dom borde tillbringa lite tid bland uteliggarna i stan istället för att fundera över hur dom ska synas bäst. Då kanske dom fått lite insikt över vad hunger är. Vill ge en eloge till kyrkan vid södervärn i Malmö som säljer mat för ynka 10kr till alla behövande. Nånting som fler i samhället behöver ta efter.
Sen att christian i robinson var ett svin kunde man väl räkna ut efter första avsnittet, en mer backstabbande, falsk och paktande person var nog svårt att hitta. Antagligen därför dom tog med han.
Aftonbladet kör vidare med sina anonnser förklädda till artiklar. Ärligt talat, är det nån som inte vet hur man får bort oönskad hårväxt?
Synd att ishockey är så förbannat tråkigt at kolla på för det verkar ju vara mycket action när man läser om det, kan dom inte komma med en blandning av hockey o fotboll?
Schyffert står med stora bokstäver på AB att han blivit mobbad, kan inte vara lätt att vara han. stackars lilla schyffert. Vackra brudar hit o dit, kändis, gott om cash på baken. Jag ser verkigen vilket problem han har.
En snubbe ska bli farfarledig, den som ändå kunde bli pappa ledig. Den biologiska klockan börjar vekligen göra sig påmind i 35års åldern. Även om män kanske inte har en biologisk klocka på det sättet men hur kul e det att va farsa när man e 65?
Nån idiot förgiftade barnmat för att försöka få mat från cambell, bästa straffet hade varit att låta idioten äta skiten själv. Iofs med alla tillsatser som cambell har så gjorde väl hans tillsatser varken till eller från.
Har varit tyst om svininfluensan ett tag nu så AB kände väl att dom var tvungna att hitta minsta lilla symptom som passa in nånstans i världen. Och i thainland fick dom jackpot. Nu hoppas dom väl bara att nån av dom ska dö så dom kan höja sin upplaga med 25% under 2 veckor när dom drar alla möjliga synvinklar av den s.k. svininfluensan.
Hela EU historien som dragits igång nu med valet är helt befängt, partier ljuger till höger och vänster för att inbilla oss väljare att dom ger ett skit om oss. Det enda dom vill är att landa ett mysigt EU jobb där dom kan glassa runt ett par år och se om sitt eget hus. Men låt er inte luras. Rösta på Piratpartiet, det är det enda partiet som verkligen står för det dom säger.
Gasspisarna är på väg ut, men var ska nu folk ta självmord? Tänk vilket kladd det blir på trottoarerna om alla ska hoppa ut från hustak, och inte att tänka på vilken fara det blir för alla fotgängare.
Elitskolor tycker jag inte är en klassfråga, snarare rvärtom. Sålänge elitskolornas enda krav är betyget och inte pengar så är det en utmärkt ide. Då kan en massa bratskid med rotmos till hjärna sitta bland ghettokidsen från rosengård som totalt skiter i skolan. Det hade varit en skön syn.
Vadå jämställdhet på modernamuseet?? Jag har inge tavlor där, bölar jag för de? Jävla feministmaffia!
Så går det när man inte ser var gränsen mellan fåfänga och idioti går.
Bosse bildoktor kunde göra ett program om hur stor skillnad en metadonpatient och en vanlig 50åring gör i ett körtest istället så vi slipper dom här idiotiska reglerna att behöva vnta 2 år på att få sitt körkort tillbaka när man har metadon. Rent IDIOTI!
Heroestjejen är otroligt vacker, men tyvärr är skönhet inget bra substitut för intelligens.
Eftersnack
Jag hoppas kunna uppdatera bloggen mer jämt nu när jag förhoppningsvis tagit mig ur den svacka jag funnit mig i. Tack för det stöd jag fått av er alla och jag hoppas ni fortsätter titta hit.
Tusen tack för ert stöd och vänliga ord!






tänkte väl att du tagit ett race-du skriver flitigt annars ju.hur straffar dom dig nu efter denna utflyckt i det blå. vad händer när dom ser imovane i blodet-vad har hänt med dom andra olycksbröderna till dig.tror det blir bättre för dej att gå i trelleborg hoppas jag.va ska man säga-det kostar att ligga på topp.ha det bra.
freddie svarar:
maj 23rd, 2009 at 22:08
imovane ser dom nog inte så allvarligt på.. men man får ju inte ha det. Det andra ser dom väl i mitt fall inte så farligt på heller iom det är mitt första återfall.. vad som händer med t.k som e den jag knarkat med som e i programmet vet jag inte.. har han bonntur så klarar han sig för han tog inga stess. va bara jag som var så himla destruktiv så ja sket i vilket att jag og piller som sitter i pisset i 8 veckor.. hoppas man får komma till trbg snart.. älskar malmö för de e en skön stad men samidigt så är det den stad som jag allid knarkat i oxo så det är blandade känslor.
walle kerner svarar:
maj 24th, 2009 at 08:02
i lund där jag går sen flera år är dom skitnoga med efter att man tatt nåt får man inga doser med hem dricks varje dag på motagning på helgeerna dricks dom på 1e eller psykakuten sen måste man lämmna 3st grön prov efter varran så får man hemm doserna igen.imovane får dom frispel på då blir det metta möte GARANTERAT. då får man hoppas på att dom fått tag i en smörgåstårta av chefen så dom e glada– annars kan du stå där med ett taskigt nertrappnings schema i din hand. inga roliga folk som har ens liv i sina händer. ha-det-bra så länge freddie.. mvh walle kerner.
freddie svarar:
maj 24th, 2009 at 08:58
lnd har jag hört är ett riktigt skitställe… jag får oxo hämta varje dag… helger o så… men bara tills jag lämnat ett negativt prov.
Mia svarar:
juni 17th, 2009 at 19:26
Hej.Jag läste att du ska börja i trelle? Jag går där nu och d e faktist väldigt bra. Så vi kanske ses.
Kommentar av walle kerner — maj 23, 2009 @ 18:14
Ja jag hoppas verkligen att du har tagit dig upp ur svackan
och att överflyttningen till Trelleborg är till hjälp för dig!
Du måste vara rädd om dig ju!
Kram
freddie svarar:
maj 24th, 2009 at 08:58
mmm… dee lugnt nu.. tack ska du ha *kram*
freddie svarar:
maj 25th, 2009 at 13:18
Va gör du nuförtiden?? man ser dej sällan på MSN. Kul att träffa dej på statoil också! det var inte igår man såg dej.
Jannica svarar:
maj 25th, 2009 at 19:11
Nä det var ett tag sen.
Jag jobbar på en förskola här i Trelle nu.
Har varit där sen i januari, trivs jättebra!
Jag är på msn när jag är hemma,
brukar bli på kvällarna.
När var det du skulle flytta till din nya lägenhet förresten?
freddie svarar:
maj 26th, 2009 at 07:38
Fan va kul du fått jobb, är du fast anställd?
Jag flyttar in den 1 juli *längtar*
kram
Jannica svarar:
maj 27th, 2009 at 20:36
Än så länge är det en provanställning,
men på pappret blir det fast anställning i juli
Känns jätteskoj.. och vuxet.. haha!
Har aldrig haft en fast anställning förr ju
Förstår att du längtar till flytten, alltid skoj!
Är det en etta.. tvåa?
Själv är jag också sugen på att flytta,
men hyrestvåor är svååårt att hitta här i stan
Var nere på banken igår för att se om jag får ta ett lån,
och jo det får jag ju. Men en 10% kontantinsats får jag stå för själv,
inte det lättaste att ex. hosta upp 50.000 om man vill låna en halv mille
Kram
freddie svarar:
maj 27th, 2009 at 20:58
Det är en tvåa hihihi!! =) precis bakom billings konditori.
Längtar tills jag får in min 52 tums LCD TV där!! Men jag måste köpa en ny soffa, har en brunskin hörnsoffa nu som e halvtrasig. vill ha en ljus soffa istället. I tyg typ. Blir mycke ljusare o fräschare i lägenheten då.
Usch låna inte pengar.. det e bara dumt som det ser ut nu med ekonomin. Försök leta hyreslägenhet istället, det tar lite tid kanske men de e bättre… lägenheter e så sviiiindyra som de e nu. Bättre o vänta nån år till kronan är värd mer. Du får flytta in hos mig
kram
Kommentar av Jannica — maj 24, 2009 @ 08:53
Tjingeling Freddie!
Du…jäkla att du gick på det igen. Jag hoppas att frånvaron den här gången inte beror på mer åt det hållet. Jag har inte träffat dig men trots det tror jag på dig, ge inte upp. På det igen!
Jag tycker att det känns som om du har viljan, du inser att det kanske inte löser alla problem att hålla dig från Malmö men att oddsen blir bättre. I mina Medelsvensson-tankar tycker jag det låter bra.
Dessutom kom jag på en idé, skriv en bok!
Börja med återfallet du hade senast, varva din berättelse om hur det började, din barndom och hur du kämpar just nu. Skriv ärligt och skriv från hjärtat. Det blir en bra bok – skriv den så bra att den blir en obligatorisk läsning för alla i vården som försöker hjälpa de som missbrukar.
Du behöver inte vara bra på svenska språket, det finns de som redigerar innehållet är tillräckligt bra. Det viktigaste är att du börjar direkt med något som får läsare att fastna.
Sedan har jag en fråga. Som jag uppfattar det så började din svacka någon gång mellan att du fick tag i Imo och till det att du fick lämna blodprov? Helt ärligt, vad var det som fick dig att ge upp den här gången? Var det när du fick de där Imo i handen? Eller var det när du insåg att din handling indirekt skulle innebära problem för dina vänner? Eller var det faktiskt så att den stunden du fick lämna blodprov var då du gav upp?
Ge inte upp.
Kärlek till dig, Freddie!
freddie svarar:
maj 26th, 2009 at 07:36
Skriva en bok hade faktiskt varit intressant, men ärligt talat så tror jag att min självkänsla just nu är för dålig för att ge mig på ett sånt projekt. Men jag har faktiskt fundera mer och mer på det. Man kanske kan skicka iväg nån mail till nån förlag och råga om det överhuvudtaget finns nåt intresse för det, på så sätt kan man få hjälp hur man ska gå till väga med. men men… vi får se hur det blir med den saken. Känns som jag har så mycket att stå i just nu med min flyttning och mitt återfall och allting.
För att vara ärlig så är de svårt att sätta ett finger på när man svacka börja. Egentligen börja den väl när jag började umgås med mina gamla missbrukarkompisar som också går i programmet i Malmö. Dom använde ju imovane och sa att det syns inte på pissseprovet så de e lugnt. Och eftersom jag mådde lite halvkasst på grund av att jag hade låg metadondos i början så börja ja ta såna. Men hade jag inte åkt fast på imovanen så tror jag inte att jag hade tagit återfall på heroin och benzo, för den största anledningen till att jag gjorde det var att jag kände mig så misslyckad att nu kunde jag likaväl skita i allt.
Så har jag alltid fungerat, det är ett otroligt idiotiskt sätt att tänka men så har det alltid sett ut i mitt liv.
Men sen får man inte gå ner sig för mycket i negativa tankar heller, jag vet ingen som gått i metadonprogrammet utan att ta ett återfall. Det gäller bara att bryta det direkt och att be om hjälp.
mvh
freddie
EvaP svarar:
maj 26th, 2009 at 08:41
Du behöver inte fråga något förlag, sätt igång och skriv och skicka sedan ditt manus till flera olika förlag samtidigt. Du behöver inte heller skriva hela boken på en gång, ta några sidor då och då.
Bara de tankar du har just nu är viktiga att få med i boken, skriv ner allt!
”Det gäller bara att bryta det direkt och att be om hjälp.” –> Med de tankarna tror jag att du är över på ”andra sidan”. Även om jag inte har använt heroin så har jag t.ex. rökat och slutat med det, jag slutade ett antal gånger innan jag till slut lyckades. Jag tror det är ungefär samma känsla fast cigaretter är inte lika farligt och heroin mer nedbrytande.
Jag önskar jag kunde blåsa in lite kraft och mod och självklänsla i dig, det gör ont i en vanligt själ att läsa om ditt liv.
En sak jag har undrat över, det är din syster. Har ni kontakt och har det gått bra för henne? Du skrev ju för en tid sedan om hur din mamma hotade och höll henne i benen.
Att skriva ”du fixar det här” tror jag är en klyscha och jag känner dig inte, men mellan dina rader kan jag ändå ana en stor vilja att reda upp din situation. Det gör att jag tror att du kan greja det här.
freddie svarar:
maj 26th, 2009 at 13:36
Jo jag har tänkt på att skriva en bok och det är just det här med att sätta sig ner att skriva en hel bok på en gång som har skrämt iväg en. Men om man som sagt skriver lite då och då så kanske det fungerar. Frågan är ju bara om man klarar att få ett sammanhang i det då.
Jo min syster har det gått bra för.
EvaP svarar:
maj 26th, 2009 at 18:00
Du kan göra på olika sätt. Jag driver ett skrivarkollektiv i Bromölla, vi träffas en gång i månaden och efter fem år har jag runt 50 texter. Det känns säkert svårt att tänka sig att skriva en hel bok, men om du tar det i små portioner så blir det bra och till slut en helhet.
Jan Guillou skriver fyra sidor om dagen, flera författare har ungefär detsamma som ”jobb per dag”. Då skriver de med stora krav på texten. Om du känner att ditt självförtroende är i botten just kanske det räcker med en sida om dagen.
En sida text om dagen fixar du!
Peter Pohl är en författare som skriver barn- och ungdomsböcker, han börjar med det han tycker känns mest angeläget. Jag tycker att du inte ska tänka speciellt mycket på att du ska få ihop det. Om du mår dåligt nu – skriv det! Skriv exakt hur det känns, försök förklara för sådan som jag som inte har en susning. Skriv från ditt hjärta för då blir det bäst.
När du får ett minne, som när du skrev om din syster som hängde i mammas grepp upp och ner – skriv med en gång! Allt sådan smått är av stor vikt. Du skulle kunna börja med avsnittet om din syster och sedan ta ett skutt framåt i nutid. Det viktiga är nog att berätta hur det är nu, men trots allt (du är ju vuxen nu och fattar dina egna beslut om hur du vill ha ditt liv) är det som varit också av vikt.
Tänk inte på en hel bok. Ta en A4-sida om dagen.
Skriv dessutom en bra artikel om ditt liv och skicka in till SydSvenskan eller någon annan tidning – varför inte DN, satsa högt med en gång. Strunta i eventuellt martyrskap och hat mot poliser, det är ingen som köper det. Skriv om ditt liv och ge oss Medelsvensson något bar argument för metadonbehandlingen. Inte att vi sparar x antal kronor i skatt för att de som går på heroin stjäl – de allra flesta tänker ändå bara att det är ”ju bara att sluta och du vill”. Nej, skriv ner och bjussa på ditt inre, gör det personligt men inte privat.
Fast nu ska jag sluta att skriva, jag fyller ju hela din kvot av text för dagen!
Fast jag måste ändå säga, att det ärliga i hur du fick ett återfall är starkt att läsa – ännu starkare och mycket som en stor knytnäve i magen var att läsa om din syster, mamma och dina mardrömmar.
Vill du öva så plocka fram den texten, läs högt, ändra och lägg till.
Du fixar det, Freddie, och jag kommer att vara avundsjuk (men inte missundsam)när jag ser dina texter framöver i tidningarna.
När det gäller återfallet. Jag hoppas du kan lämna det bakom dig, du har hela livet framför dig – det är nu som gäller och du misslyckades, men vem tusan misslyckas inte? Du är kanske mer sårbar för misslyckande än vad t.ex. jag är. Men jag lovar dig att det blir allt bättre.
Du verkar vara ärlig mot dig själv och det är viktigst.
Ha det gott, här väntar en stor jäkla disk och jag är bara trött.
Kommentar av EvaP — maj 25, 2009 @ 22:53
Hej Freddie!
Jag fick tips om din blogg från min man, som gått programmet och hittat dig på nätet. Han satt och skrattade så mycket när han läste och det var länge sedan han varit så glad. Då vart även jag nyfiken och började prenumerera på dig. Jag blir också glad när jag läser dina ”krönikor”. Du är en fantastisk skribent! Du borde skriva en bok. Du har helt klart talang. Har inte kollat hur länge du haft bloggen men du kanske alltid har skrivit eller började du när du slutade att droga?
Jag tycker att du är en helt fantastisk och rolig ”krönikör”. Du borde helt klart skriva en bok ell skriva krönikor på någon tidning. Du verkar hänga med i allt som händer i världen och i vårt samhälle. Du verkar också vara allmänbildad. Du har en enorm humor och en stor självinsikt. Hur har du fått allt detta trotts ditt drogande som jag förstått du hållt på med länge? Fast egentligen är jag inte förvånad. Jag har jobbat med missbrukare och det var så jag träffade min man. Jag har själv aldrig missbrukat något i mitt liv, förutom nikotin då som jag inte kan eller vill sluta med.
Har alltid dragits till missbrukare av någon anledning. Tycker att de har så mycket att ge. Många är som du väldig allmänbildade och glada och positiva personer, utåt sett, men har ofta en väldigt dålig självkänsla och dåligt självförtroende. Men att skriva är ett bra sätt att bearbeta vad man varit med om.
Har själv haft några kriser i mitt liv och då har det öppnats sig en ådra inom mig och orden har bara forsat ur mig, men då kommit ut i dikt form. Det har varit som om jag velat dölja mig bakom orden. Har alltid önskat jag kunnat skriva som du, på ett humoristiskt sätt. Men vi är alla olika. Så tråkigt det annars skulle vara.
Vile bara tacka dig för de glada stunder du gett mig och de goda skratten som förlängt mitt liv flera år:)
Stor kram från Sfinxen som önskar dig lycka till och hoppas du fortsätter med ditt skrivande.
freddie svarar:
maj 26th, 2009 at 07:23
Stort tack för dom vänliga orden. Jag kan väl säga att jag alltid varit intresserad av skapande, sen om det är skrivande eller målande spelar inte så stor roll. Men jag tror, om jag nu ska leka min egen psykolog, att det bottnar i ett behov av självbekräftelse då man som missbrukare inte är annat än nertryckt och trampad på. Och att då kunna skapa nånting själv utan hjälp av nån annan är en otroligt skön känsla, och antagligen en känsla som många missbrukare inte får då dom hela tiden får höra att dom bara är en börda på samhället och inte värda nånting.
Att skriva en bok skulle vara otroligt roligt men jag tror inte att jag är reda för det än. Jag har bara bloggat i lite mer än 2 månader (ett par månader efter jag startade i metadonprogrammet) och innan dess har jag aldrig skrivit nånting (förutom en 300-400 brev under mn tid i anstalt som kanske kan räknas som en sorts bloggar).
Jag har däremot målat en del under min tid på anstalt och det är nåt jag hoppas ta upp igen, men för tillfället så bor jag i en 1:a och jag målar i oljefärg så det går inte på grund av lukten när färgen står och torkar. Men den 1:e Juli flyttar jag till en lägenhet med balkong och då skulle man kunna utnyttja den att måla på, iallafall under sommarmånaderna.
Men nåt annat jag skulle vilja göra hade varit att starta en målar cirkel för missbrukare för jag är övertygad om att det är otroligt många som har en stor skapande potential inom sig.
Tack igen för din vänliga ord, dom värmde verkligen och gav mig en skön start på dagen!
mvh
freddie
Kommentar av Sfinxen — maj 26, 2009 @ 06:02